Trötthet

Trötthet är en naturlig känsla som betyder att man behöver vila. Det gäller att hitta en balans mellan aktivitet och vila. Att äta vettigt, motionera och undvika sömnmedel och rökning samt dricka måttligt med alkohol är viktigt för att man ska orka med vardagen.

Trötthet är vanligare under det mörka halvåret, då vi också normalt sover lite mer än under sommaren. Dagsljuset påverkar kroppen, därför blir vi trötta när det blir mörkt. Många människor känner sig trötta på våren när ljuset återkommer och dagarna blir längre.

Trötthet kan bero på att du sover för lite eller att du sover dåligt. Om du snarkar och har andningsuppehåll, så kallad sömnapné, blir du inte riktigt utsövd. Då kan du känna dig trött på dagarna. Oro och stress påverkar sömnen vilket ofta gör att man sover dåligt. Vissa läkemedel gör också att man kan få svårt att sova.  Även sjukdomar kan göra att man känner sig trött, men då finns oftast andra tecken samtidigt.

Symtom på trötthet

Fysisk trötthet betyder att du känner att kroppen inte orkar lika mycket som tidigare. Mental eller psykisk trötthet innebär att du inte orkar ta emot eller bearbeta fler intryck eller impulser. Det kan också finnas en trötthet som innebär att du inte känner något engagemang, att du inte längre orkar bry dig.
          

ME / CFS (Kroniskt trötthetssyndrom)

ME / CFS eller kroniskt trötthetssyndrom innebär att man känner sig mycket svag och utmattad och har känt så under ett halvår eller mer. Man kan ha infektionskänsla och värk i kroppen. Trots att man sover lyckas man inte återhämta sig. Behandlingen beror på vilka besvär man har. Många behöver hjälp att styra sin sömnrytm.

Personer med ME/CFS (myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome) beskriver en extrem fysisk och mental utmattning ofta i kombination med sjukdomskänsla.

Vad som orsakar ME/CFS är oklart. Många av de drabbade har haft en kraftig bakterie- eller virusinfektion och efter det aldrig återhämtat sig även om själva infektionen har läkt ut. Långtidsstudier av hela befolkningsgrupper har visat att det finns ett tydligt samband mellan flera olika infektionssjukdomar och risken att utveckla ME/CFS. Sjukdomen drabbar såväl män som kvinnor och barn. Men det finns en överrepresentation av kvinnor mellan 25 och 40 år.

Symtom vid kroniskt trötthetssyndrom

Symtomen vid ME/CFS kan variera, men kännetecknande för sjukdomen är en nytillkommen och oförklarad trötthet/utmattning som inte går att vila bort. Andra vanliga symtom är influensakänsla, feber, muskelsmärta, neurologiska besvär, återkommande infektioner och problem med koncentration och minne. Besvären försämras av ansträngning – och försämringen kvarstår i över 24 timmar. Det är även vanligt med sömnstörningar.

En nytillkommen trötthet som varar mer än sex månader kan, tillsammans med minst fyra av följande symtom, vara tecken på ME/CFS:
  • problem med korttidsminnet och svårighet att koncentrera sig
  • återkommande perioder med ont i halsen
  • ömma körtlar på halsen eller i armhålorna
  • lättare muskelvärk
  • ledvärk i flera av kroppens leder (utan svullnad eller rodnad)
  • huvudvärk
  • man känner sig inte utsövd när man vaknar
  • efter fysisk ansträngning får man sjukdomskänslor som håller i sig i mer än 24 timmar.

Likheter med andra sjukdomar

  • Det finns likheter mellan ME/CFS och utmattningssyndrom (utbrändhet). Den väsentliga skillnaden mellan dem är att vid utmattningssyndrom ska omgivningsfaktorer, stark stress, ha funnits minst sex månader före insjuknandet. Den starka stressen ses som den väsentliga orsaken till patientens funktionsnedsättning. 
  • De influensaliknande symtomen som är en del av ME/CFS med till exempel halsont, svullna lymfkörtlar, muskelsmärta/muskelsvaghet, feberkänsla, och en ansträngningsrelaterad försämring som kvarstår mer än 24 timmar tillhör inte heller den typiska bilden vid utmattningssyndrom.
  • Det är dessutom vanligt med samsjuklighet med fibromyalgi och/eller irritable bowel syndrome (IBS). Det är även efter insjuknandet vanligt med depressioner som kan ha samband med de begränsade möjligheterna till aktivitet, livskvalitet och social delaktighet.
  • Det finns andra sjukdomar, som depression, ångestsyndrom, vissa reumatiska sjukdomar och sömnapné-syndrom, som kan ge liknande symtom.

Att tänka vid kroniskt trötthetssyndrom

Sjukdomsförloppet kan vara mycket varierande med bättre och sämre dagar. Regelbundna vanor är viktiga och du ska sträva efter att hålla din aktivitetsnivå på en jämn nivå och inte ta ut dig under de dagar när du känner dig starkare. Det gäller att få en balans mellan vila och aktivitet.
                                  

Att tänka på vid trötthet

  • Hitta en balans mellan aktivitet, sömn och annan vila så att du mår bra. Att ha regelbundna vanor underlättar balansen.
  • Undvik sömnmedel.
  • Ät näringsriktig mat på regelbundna tider.
  • Drick mycket vatten, framför allt om det är varmt eller om du har feber.
  • Se till att du själv och dina barn kommer ut en stund varje dag, även vid tråkigt väder. Dagsljuset hjälper kroppen att finna balans.
  • Ha bra belysning inomhus under det mörka vinterhalvåret.
  • Ta inte på dig mer arbetsuppgifter eller övertidsarbete än vad du känner att du mår bra av.
  • Skapa utrymme i ditt liv för att göra sådant du blir glad av.
  • Motion gör att du känner dig piggare. Promenader är bra motion.
  • Bli inte liggande i sängen om du känner dig trött efter en sjukdom. Gå upp och försök att gradvis öka din aktivitet. Börja inte hårdträna direkt efter att du har varit sjuk.
  • Om du röker bör du sluta. Rökning gör att vävnaderna får en sämre syresättning. Rökning leder i många fall till kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL som i senare stadier gör att man blir väldigt trött.