Svettning

Att svettas är kroppens sätt att kyla ner sig och på så sätt hålla en bra temperatur. Alla människor svettas och de flesta besväras någon gång av att svettas för mycket. Det är helt normalt och kan bero på till exempel stress, fysisk ansträngning, värme eller infektion. Om man däremot svettas så mycket att man känner sig hämmad i sitt vardagsliv kan man lida av överdriven svettning, så kallad hyperhidros. Då brukar man framför allt ha besvär med att det blir blött i händer, fötter och armhålor.

Den vanligaste orsaken till besvären är att svettkörtlarna är överaktiva. Då svettas man mest på handflatorna och fotsulorna. Överaktiva svettkörtlar är till viss del ärftligt och besvären börjar oftast när man är barn eller under puberteten. Ibland kan besvären minska med åren. Andra skäl till överdriven svettning kan vara övervikt, klimakteriebesvär, biverkning av mediciner eller någon sjukdom. Då svettas man oftast över hela kroppen.
                                                             

Vad beror det på?                                            

Det är bra att svettas. Att svettas är ett av kroppens viktigaste sätt att hålla rätt kroppstemperatur. Man svettas när det är varmt ute, när man anstränger sig fysiskt eller när man har feber. Kroppen kyls helt enkelt ner genom svettning.

Man kan också få svettningar av stress och oro. Kroppen har en nedärvd förmåga att förbereda sig för fysiskt försvar i stressade situationer. Då stimuleras också svettningen i handflator och fotsulor.

De kroppsdofter som bildas av svett har förmodligen också stor betydelse för det sociala och sexuella samspelet mellan människor. Förr i tiden var kroppsdofterna mer socialt accepterade, men i dag försöker man för det mesta dölja dem. Ibland kan det vara så att man själv upplever att man luktar, trots att omgivningen inte känner något.
.I puberteten börjar man svettas mer och svettningen får då en påtaglig lukt, eftersom hormonförändringen påverkar svettkörtlarna.
                    

Normalt förlorar man en halv liter vätska per dag

Hur mycket man svettas, styrs av det så kallade sympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet tillhör den del av kroppens nervsystem som man inte kan kontrollera med viljan.

Man förlorar normalt omkring en halv liter vätska genom huden per dag. Som mest kan man förlora flera liter vätska i timmen, men så mycket kan man bara svettas under kortare perioder.

Två typer av svettkörtlar

Det finns två typer av svettkörtlar i huden, de så kallade ekkrina och de apokrina svettkörtlarna.

De ekkrina svettkörtlarna är viktigast för kroppens temperaturreglering. De finns i flera miljoner utspridda över hela huden, men ligger tätast i handflator och fotsulor. Svett som tillverkas av de ekkrina svettkörtlarna består av vatten, men innehåller också spår av salter, ammoniak, mjölksyra och urinämne.

De apokrina svettkörtlarna finns framför allt i armhålorna, ljumskarna och i underlivet. Svett från dem innehåller bland annat äggviteämnen som bryts ner av bakterier som finns på huden. Då uppstår starkt doftande ämnen.

Svettkörtlarna stimuleras framför allt av värme, men också om man är nervös eller rädd. Det gäller särskilt svettkörtlarna i handflatorna och på fotsulorna. Starkt kryddad mat kan framkalla en annan typ av svettning. Då svettas man mest i ansiktet.

Det är upplevelsen som räknas

Det finns egentligen ingen gräns mellan vad som är normal och överdriven svettning utan det är upplevelsen som avgör. Upplever man att man svettas så mycket att privatlivet eller yrkeslivet påverkas negativt kan det betraktas som överdriven svettning.

Att leva med överdriven svettning

Det finns de som svettas så mycket att det är besvärligt att leva ett normalt liv. Om man till exempel alltid är blöt i handflatorna kan det kännas svårt att ta i andra människor. Det kan också vara svårt att hantera papper och annat på arbetet. Svettningarna kan också leda till hudskador eller infektioner.

Överaktiva svettkörtlar

Det finns flera orsaker till varför man svettas i stora mängder. Den vanligaste är att svettkörtlarna är överaktiva. Det kallas för primär hyperhidros. Oftast har man då en ökad fot- och handsvett. Men man kan också ha problem med armhålor och ansikte.
Orsaken till att svettkörtlarna är överaktiva är inte känd, men det verkar inte som om det är något fel på de nerver som styr svettningen. En teori är att svettningarna beror på en ökad aktivitet i de delar av hjärnan som styr svettningen. När man sedan svettas stora mängder blir huden kall och blöt. Det kan i sin tur öka aktiviteten i den delen av nervsystemet som är känslig för stress, och göra att man svettas ännu mer.
Primär hyperhidros är till viss del ärftlig. Mer än tre av tio som lider av primär hyperhidros har någon nära släkting med samma typ av besvär.
                                                         

Psykisk stress

Psykisk stress kan öka besvären, men det brukar inte vara orsaken till att svettkörtlarna är överaktiva. Tvärtom kan det ofta vara så att det är den överdrivna svettningen som gör att man mår psykiskt dåligt.

Kan minska med åren

Ungefär en av 200 personer upplever besvär med överdriven svettning och problemen börjar oftast i barndomen eller under puberteten. Men besvären kan minska med åren.

Andra orsaker till svettningar

En anledning till ökad svettning kan vara att man är vältränad. Vältränade människor svettas mer än otränade människor. Är man vältränad svettas man mest på överkroppen.

Överdriven svettning kan också bero på olika sjukdomar eller hormonella förändringar i kroppen, så kallad sekundär hyperhidros. Då brukar man få ökad svettning över hela kroppen.

När man har en infektion, till exempel en vanlig förkylning, kan de områden i hjärnan som reglerar temperatur och svettning tillfälligt påverkas. Man kan få svettningar som kommer och går, utan att man har feber. Svettningarna kan pågå i flera veckor.

Om man har dagliga besvär som håller i sig i flera veckor eller månader kan det finnas flera olika tänkbara förklaringar, till exempel
  • övervikt
  • för hög alkoholkonsumtion
  • diabetes
  • klimakteriebesvär
  • biverkningar av läkemedel
  • olika former av mer långdragna infektioner
  • social fobi
  • överproduktion av sköldkörtelhormon, hypertyreos
  • olika cancerformer.
De mer allvarliga orsakerna, som långdragna infektioner, hypertyreos och cancer, är mer ovanliga. Då brukar också andra symtom förekomma, som till exempel att man går ner i vikt, lider av svår trötthet, får hjärtklappning eller att man har långdragen och återkommande feber. Om man plötsligt börjar få kraftiga nattliga svettningar kan det också i enstaka fall vara symtom på allvarlig sjukdom.